Här följer berättelsen om en tågresa till Lövenborg en gång i tiden. Lövenborg är en medelstor stad i det okända. Staden har några vänorter, bland annat Krösamåla, Zelenogorodok och Décauville.
Under resan går tankarna till skilda platser på jorden. Reser vi i Alsace, Transsylvanien eller på Jylland? Det förblir en gåta.
När händer detta? Det verkar inte riktigt vara i nutid utan snarare i det förgångna. Men vilken tid?

Vi börjar med stadsporten, den är prydd med stadens vapen som ju visar att vi är i Lövenborg.Årtalet kan inte gärna gälla tiden för resan resan utan snarare stadens grundläggning men troligare när stadsporten byggdes.

Vi kom ju till hit med tåg. Vi stiger av tåget. Varje riktig stad har en järnvägsstation.
Klicka på länken för att se biljettkassan:
http://www.loevenborg.se/wp-content/uploads/2020/09/37.jpg
Från Lövenborg kan man resa ut i stora världen då staden har goda järnvägsförbindelser. Man kan också åka till grannbyn på en mindre bana. Vi kommer till byn senare.

Ett tåg har nyligen kommit in och resenärerna lämnar stationen. Senare kommer ett annat tåg in och några resande väntar på att åka i andra riktningen. På perrongen på samma sida som stationshuset väntar några resande på tåget mot byn.

Här är ett par damer som beställer taxi. I Lövenborg finns hederliga gamla droskor.

Man kan undra om det finns några regler för bilparkering i staden. Det gör det men den lokale politikern Per Sihl hade bråttom med tåget. Herr Sihl brukar göra som det faller honom in.

Den som byter tåg i Lövenborg kan ibland behöva vänta på anslutande förbindelse. Då kan det vara skönt att koppla av i Järnvägsparken. Här väntar Ellen Dellen på ett tåg som ansluter till Istanbulexpressen, hon är ju konstantinopolitanska. Just idag kanske det inte är så rogivande, en positivhalare underhåller och några barn lockas dit. Det kanske inte ljuder så skön musik men apan är tydligen spännande.

På stationsområdet hanterar man också en del gods och servar tågen. Här måste naturligtvis finnas ånglok. De behöver kol, vatten och sand.

Vid godsmagasinet finns lättare gods, mest trälådor och liknande. En lastbil har kommit och några lådor skall lämnas.

En stad har självklart ett torg, så även Lövenborg. Här finns en riktigt salutorg där stadens invånare handlar blommor och grönsaker varje söckendag.

Rådhuset för tankarna söderut. Idag är det bröllop, det förekommer tydligen borgerlig vigsel, om det är obligatoriskt för att officiellt gälla som äktenskap låter jag vara osagt. Den som vill gifta sig kyrkligt har fler möjligheter till det, staden med dess omgivning har flera kyrkor med skilda inriktningar. Mer om detta senare.
Klicka på länkarna för att se Rådhuset från insidan:
http://www.loevenborg.se/wp-content/uploads/2019/07/Rådhus-I-2.jpg
http://www.loevenborg.se/wp-content/uploads/2019/07/Rådhus-I.jpg

Kyrkor ja. Runt stadens evangelisk-lutherska kyrka vid torget ligger en kyrkogård. Här upptäcker vi miss Marple, hon besöker en väninna vars släkting avled plötsligt för några år sedan. Nu är damerna vid graven och miss Marple funderar över omständigheterna kring dödsfallet. Hon har hört talas om en pensionerad överste som hon tänker fråga. Vi går vidare, vila får vi göra sedan.

Avenyn är stadens paradgata som slutar vid rådhuset och torget. Vid torget ligger också den evangelisk-lutherska Karlskyrkan och Varuskrapan.

Längs Avenyn ligger en större kontorsbyggnad som nyttjas av stadens förvaltning och av ett gruvbolag vars verksamhet vi kommer att träffa på senare.

Den här geronten bor vid Avenyn. Idag är städhjälpen Rut där, skurvattnet hälls just ut. Då är det bäst att vara ute och han tittar till sitt äppelträd.

Det är en gammal stad med medeltida anor, här har en gång funnits en borg som nu bara är en ruin. Man har återanvänt borgen och förvandlat den till ett populärt sommarcafé. Tipsie Blink lämnar här fiket.

Vad önskas?

I staden finns fler olika verksamheter. Anton Schulz driver ett rörkrökeri i ett hus med eftersatt underhåll. Schulz är ju ett tyskt namn men innehavaren – grundaren kan mycket väl ha invandrat, vem vet.

Inne på gården piskar en madam mattor övervakad av en törstig man. Det är inte Anton själv utan Arvid, en ledamot av stadens ledighetskommitté. Slå dig ned bredvid Arvid så får du höra levande skildringar om färder på havet. Om du bjuder på en pilsner kanske det också blir berättelser om dramatiska händelser som torpedanfall och haverier.

Här har vi Vallgatan. Antonio har kört gatan upp, parkerat och är nu inne i butiken för att köpa färskmalet kaffe på äkta bönor.

Vi besöker smeden Enoch Otti. I smedjan är man ständigt sysselsatt, nu behöver en häst skos. Ett motorblock får sig också en översyn. Annars ser vi tvåhjuliga fordon och annat som skall åtgärdas.

All denna verksamhet samlar damm i strupen. Här kan man skölja bort det och samtidigt få något i magen. Barnstjärnan Britta Spjut, 37 kommer ut på trappan bakom det trogna paret.

Av personalstyrkan och serveringen att döma tycks värdshuset vara ett frekventerat ställe.

Som jag redan berättat kan man resa på en bibana till grannbyn. Här finns bland annat en kyrka och en butik. I byn ligger också nedgången till en kolgruva, vi besöker gruvan senare. Byn är inte stor och prästen behöver inte gå långt för att träffa på några bybor. Han tjänstgör i den katolska församlingen som är uppkallad efter Sankt Kristoffer.
Klicka på länken för att titta närmare på bilen:
http://www.loevenborg.se/wp-content/uploads/2020/09/Fiat.jpg

I bergen ovan byn bor en annan herde. Gamle Jakob kanske inte behöver vakta sin hjord för några rovdjur men bergen är oländiga och till och med fåren kan råka illa ut om de hamnar fel.

Gamle Jakob för sina får i bet.

En som klarar sig bra i sådan terräng är alpstenbocken.

Nere i dalen odlas jorden och här finns några bondgårdar.

På den här gården arbetar mycket folk så den måste ha stora ägor.

En av de anställda är Hugo Vespa.

Närmaste granne är Kvarngården. Frun i huset är hemma och matar hönsen.

Herr Möller är naturligtvis vid kvarnen och övervakar arbetet.

Kvarnbäcken rinner ut i Sjön, här finns fina sandstränder.

I en annan bäck är det gott om fisk.

Man kan fiska med metspö också.

Vi har sett den katolska och den evangelisk-lutherska kyrkan, i utkanten av staden finns även en liten ortodoxt kyrka, invigd till minne av Guds Moders Beskydd.

Nu har vi kommit till gruvan och här lastas kol för järnvägstransport.

Några gruvarbetare är på väg hem efter ett arbetsskift.

Vi lämnar Lövenborg, resan går genom en tunnel.

Lövenborg har som nämnts några vänorter. Men var ligger de?
Krösamåla ligger i Småland.
Décauville ligger i Valonien.
Zelenogorodok är det ryska namnet på Vihreäkauppala i Karelen.

På andra sidan tunneln öppnar sig ett annat landskap. Det ser ut som att vi kommit till Transsylvanien.

Kapten Haddock på resa i Syldavien.

Kontakt
loevenborg.stad@gmail.com

Använd denna adress. Tänk på att kommentarer i fältet nedan riskerar att drunkna i skräpposten.